Borta och saknad
Detta inlägg är inte lätt att skriva.
Som de flesta i min närhet redan har fått veta så har min lillebror, Kristian, gått bort.
Den 2 februari slocknade hans låga och han återförenades med pappa på andra sidan 🕊
Kristian vart bara 30 år och har kämpat många år med sitt missbruk och dåliga umgänge.
Han försökte några gånger att få ett bättre liv, men varje gång föll han tillbaka 💔
Det är svårt att förstå att min lillebror inte längre finns...
9 dagar innan han dog, skrev han till mig och frågade om pengar, men jag svarade inte då.
Vår relation var upp och ner, han bad mest bara om pengar och i samma meddelande skrev han ibland och frågade hur jag mådde.
Det galnaste i detta är att jag är den i familjen som har haft mest kontakt med honom, även om det inte riktigt kändes som en riktig kontakt eftersom att han alltid bad om pengar.
Jag känner mig tom och lite vilsen just nu.
När papps dog kändes det helt annorlunda.
Dels för att pappa dog hemma och för att jag träffade pappa varje dag.
Kristian har jag inte sett på flera månader.
Kristian skrev för några månader sedan att vi borde träffas för en fika.... men den fikan blev aldrig av och kommer nu aldrig ske 💔
🎂 9 september 1993
✝️ 2 februari 2024