Tomt på blod

Idag var en jobbig dag.
Varför?
För jag jag var sekunder ifrån att ligga avsvimmad i stolen eller på golvet.
Jag var på vårdcentralen för att ta ett blodprov, eftersom att jag har ätit folsyra en tid och ska se om värderna ser bättre ut. 

Sköterskan sticker mig först i vänstra armen (som brukar fungera på första försöket) men det gör ont och det kommer knappt något blod.
Men en liten droppe lyckas smita och smetades ut på min underarm som blir alldeles blodig 🩸
Nu börjar jag känna mig kallsvettig och får ett glas vatten.

Sen testar sköterskan att sticka mig i höger arm istället. 
Det kommer knappt något blod där heller.
Men det enda positiva är att det inte gör ont denna gång.

Nu, den tredje gången, testar hon den vänstra armen igen.
Denna gång gjorde det riktigt ont och jag känner hur det blir svårt att koncentrera sig på andningen, allt började flimrar framför ögonen, till och med när jag blundade och jag visste att nu svimmar jag!

Sköterskan förstod nog att jag inte mådde så bra, hon tog bort kanylen (fanns endå inget blod denna gång heller) och sa till mig att den är borta och att jag måste fortsätta andas djupt.
Hon hämtade mer vatten åt mig. 
Jag var sekunder från att svimma, men jag lyckades klara mig!
Sköterskan tittade välmenande på mig och föreslog att vi testar att ta blodprovet en annan dag istället.
Hon sa även att hon såg på mig att jag inte mådde bra och att hon kände på armen att jag var alldeles kallsvettig.

Jag höll med, tackade för försöket och försvann snabbt ut därifrån.
Utanför stod mamma o Nathalie och väntade. 
Mamma såg på en gång att jag inte mådde bra.
Mitt ansikte var vitt, mina läppar var bleka med en liten blå ton och mina mörka ringar under ögonen blev extra synliga 😅
Vilken snygging man måste ha varit!
Goth brud delux 🤣
Nathalie skojade och frågade om jag svimmade och jag svarade, nästan.
Hon skrattade lite åt mina svaga nerver och jag kan också skratta lite åt det.
Måste endå se lite kul ut när en person med piercingar och tatueringar håller på att tuppa av för ett blodprov.

Så den stora frågan är nu.... är jag en vampyr eller zombie?
Eftersom att jag inte verkar ha blod i kroppen 😂






40Jag är Emelie Mosell Haquinius och är född år 1991 och bor tillsammans med min fästman och våra hundar Smulan & Lona i en 3a på 80 kvm i Rimbo ute i Roslagen. I min blogg kommer du få följa med i mitt liv som b.la innehåller kärlek, inredning, foto, fynd, besvär m.m. Läs, njut och bli inspirerad!