6 månader och 2 bloddroppar på det
Idag (onsdag) blev Lona 6 månader!
Vad fort tiden går, känns som om det var förra veckan vi hämtade hem en liten, liten schäfervalp.
Hon ger oss mycket glädje, samtidigt som hon ger än gråa hårstrån!
Vissa stunder är värre än andra, som idag.
Hon råkade bita mig och ja, hon råkade faktiskt.
Lona gick fram till Smulan när hon tuggade på ett ben och då bröt helvetet lös!
De började skälla, nafsa och nästan skrika mot varandra.
Smulan må vara liten, men fy tusan vad kaxig och stöddig hon kan vara!
Jag sprang fram och försökte sära på dem och sa ifrån på skarpen.
Men så fort jag lyckades putta bort Smulan så slank hon förbi min hand och nafsade mot Lona.
Lona var antagligen bara intresserad av benet, för hade hon velat skada Smulan så hade hon gjort det utan problem!
Men jag var lite klumpig och försökte ta benet samtidigt som Lona och då kom min hand imellan.
Det gick hål och började blöda på 2 ställen.
Men det blödde väldigt lite, precis som när man sticker sig på en nål.
Och det är ännu ett bevis att Lona inte högg för att skada, hade hon verkligen velat skada Smulan och min hand kom i vägen, så hade jag inte haft några fingrarna kvar.
Resultatet blev att de inte får tugga på ben utan tillsyn!
Men något som jag kom och tänka på efter denna händelse och som förvånade mig själv var att jag inte fick en ångestattack.
Första gången Smulan och Lona rök ihop, för några månader sedan, blev jag otroligt ångestfylld, började gråta, kunde knappt andas och var helt övertygad om att vi var tvungna att lämna tillbaka Lona.
Hon var ju galen!
Men denna gång var jag väldigt trygg i situationen på något konstigt sätt.
Kanske för att jag visste att detta inte var på liv och död, även om det låter som det?
Givetvis blev jag förbannad!
Jag hade faktiskt fått två hål i handen!
Men jag särade på hundarna, höll fast dem och sa FY!!
Efter det fick de gå åt varsitt håll och jag satte mig i soffan och försökte lugna ner känslorna som bubblade.
Jag släppte hela incidenter väldigt fort och känner mig okej sen.
En klapp på axeln till mig!
För mig betyder detta:
• Att jag kan läsa av mina hundar.
• Jag kan behålla lugnet, trots att adrenalinet sprutar!
• Jag är starkare psykiskt nu än för några månader sedan.
Mer behövs inte!